Hem

Portal för de reguljära ortodoxa kyrkorna i Sverige

Lämna en kommentar

Ny portal för de reguljära ortodoxa kyrkorna i Sverige: http://ortodoxakyrkan.org/

Annonser

Sophiaföredrag

Lämna en kommentar

Tisdag, den 23 april, kl. 18.00, aftongudstjänst följt av föredrag ”Romanian monasticism and its specificity from the early church until today”, Sankt Laurentii kyrka, Kastanjegatan 19 C. Förrättare och föredragshållare: Fader Avraam.

Ekumeniskt seminarium: Dörren till den östkyrkliga andligheten – ortodox tro på svenska, 8.12.2012

Lämna en kommentar

Lördag 8.12. kl 12.15–16.00

Den östkyrkliga andligheten har gamla rötter i Norden och är även i dag en levande tradition i våra trakter. Ett exempel på detta är den nya översättningen av Chrysostomos-liturgin som blev färdigi i år. På seminariet diskuteras den ortodoxa tron ur ett svenskt perspektiv. Som talare metropolit Ambrosius, TD Mikael Sundkvist, doc. Yngvill Martola, forskare Helena Bodin och fader Sergius Colliander.

Program

kl 10.00–11.30 Liturgi i Den Heliga Vishetens kapell

kl 11.30–12.15 Lunch i kulturcentrets restaurang (förhandsanmälning).

Seminarium

kl 12.15–12.30 Inledning, metropolit Ambrosius av Helsingfors, ordförande för Stiftelsen för Finlands ortodoxa kulturcentrum

kl 12.30–13.40 ”Maria och de heliga i liturgin”, TD, fader Mikael Sundkvist (verksamhetsledare för översättningsprojektet av Chrysostomosliturgin). / Replik av doc. Yngvill Martola (Karis; Åbo)

kl 13.40–14.10 Kaffepaus

kl 14.10–15.30 ”Bruken av Bysans – ortodoxa motiv i svensk skönlitteratur”, doc. Helena Bodin (Stockholm) / replik av fader Sergius Colliander

kl 15.30–16.00 Samtal om ortodoxi på svenska

Seminariets moderator: redaktör Max Arhippainen

 

Förhandsanmälningar till Kulturcentret Sofia senast 3.12., tel. 010 277 900, reception@kulttuurikeskussofia.fi

Seminariet är gratis, men lunchen kostar 12€ (förhandsanmälning).

 

Kulturcentret Sofia

Kallviksvägen 28

00980 Helsingfors

tel. 010 277 900

reception@kulttuurikeskussofia.fi

www.kulttuurikeskussofia.fi

http://www.kulttuurikeskussofia.fi/kulttuurikeskus/tuotteet/kurssit-ja-tapahtumat/ekumeniskt-seminarium

 

Om nya liturgiöversättningen i Signum

Lämna en kommentar

Signum 6 (2012) innehåller en artikel om den nya översättningen av Chrysostomosliturgin: https://www.qiozk.com/paper/signum/6—2012

Om den nya liturgiöversättningen

Lämna en kommentar

Källa: http://www.ort.fi/uutiset/liturgin-enligt-ny-oeversaettning-i-helsingfors

Liturgin enligt ny översättning i Helsingfors

‪Inledning‬
‪Den gudomliga liturgin av vår fader bland de heliga, Johannes‬ Chrysostomos är den vanligaste ordningen för nattvardsgudstjänsten‬ ‪i den ortodoxa kyrkan. Grundtexten föreligger på grekiska‬ ‪och dess historia går tillbaka till de första århundradena‬ ‪av vår tideräkning.‬
‪Det gäller en västsyrisk liturgitradition,‬ ‪som kan ha etablerats i Konstantinopel med hjälp av stadens‬ ‪berömde och vältalige ärkebiskop Johannes Chrysostomos‬ ‪(grek. ”gyllene munnen”). Den helige Johannes (d. 407) var‬ ‪före sin förflyttning till den östromerska huvudstaden präst‬ ‪och predikant i Antiochia, och har lämnat bidrag till liturgins‬ ‪innehåll även om han av den historiska forskningen inte anses‬ ‪vara dess egentliga upphovsman.‬
‪Chrysostomosliturgin genomgick förändringar och utvecklades‬ ‪under de följande århundradena i Konstantinopel. I synnerhet‬ ‪tillkom partier vid sidan av liturgins centrala del, själva eukaristin,‬ ‪vilken således torde representera liturgins äldsta element.‬
‪In på det andra kristna årtusendet övertog Chrysostomosliturgin‬ ‪från den så kallade Basileiosliturgin (av Basileios den store,‬ ‪d. 379) ställningen som den bysantinska kristenhetens primära‬ ‪liturgiordning. Liturgin utkom i åtminstone armeniska, georgiska,‬ ‪syriska, arabiska och latinska redaktioner.
Översättningen‬ ‪till slaviska (800-talet) kom tillsammans med den östkristna‬ ‪expansionen norrut att sprida Chrysostomosliturgin också till‬ ‪våra nordliga breddgrader. Språket förblev dock för lång tid‬ ‪kyrkslaviska. På basen av den slaviska texten kom liturgin ut i‬ ‪finsk översättning 1862, och har därefter reviderats och nyöversatts‬ ‪ett antal gånger inom Finlands ortodoxa kyrka.‬
‪Chrysostomosliturgin översattes tidigt också till svenska. Den‬ ‪utkom 1852 i Stockholm i översättning av Arsenij Soudakoff‬ ‪och något senare på samma ort av Wasilij Archangelskij. På‬ ‪basen av Soudakoffs utgåva utgav prästen i Uspenskijkyrkan‬ ‪(sedemera Uspenskijkatedralen) i Helsingfors, Mitrofan‬ ‪Lisowskij, en svensk översättning 1909. Självfallet har Chrysostomosliturgin‬ ‪översatts också till många andra moderna språk.‬
‪Det är osäkert om de tidiga svenska översättningarna någonsin‬ ‪använts inom gudstjänstlivet; de kan ha publicerats i informationssyfte.‬ ‪Tito Collianders översättning som utgavs 1958 i‬ ‪Helsingfors och fr Christofer Klassons som utgavs 1973 i Stockholm‬ ‪har däremot varit i bruk i Finland och Sverige alltsedan‬ ‪publiceringen av dem. Colliander översatte primärt från slaviskan,‬ ‪och inte heller Klasson sägs ha utgått från grekiska förlagor.‬
‪Båda översättningarna dras med vissa innehållsliga brister,‬ ‪förutom att deras språkdräkter är ohjälpligt föråldrade. Behovet‬ ‪av en ny svensk översättning har varit uppenbart en längre‬ ‪tid, vilket i Sverige under åren utförda revideringar av de båda‬ ‪översättningarna vittnar om.
I dag firas liturgin regelbundet på‬ ‪svenska i Helsingfors, och i Sverige på ett tiotal orter från norr‬ ‪till söder. Antalet svenskspråkiga ortodoxa i Finland är omkring‬ ‪1000. I Sverige utgörs den ortodoxa kyrkan av framför‬ allt invandrarkyrkor, inom vilka behovet av liturgisk svenska‬ ‪växer.‬
‪En ny översättning‬
‪Målsättningen att producera en nyöversättning av Chrysostomosliturgin‬ ‪formulerades åren 2008–2009 i en arbetsgrupp‬ ‪som metropoliten av Helsingfors, Ambrosius, utsett för att‬ ‪utveckla den svenska verksamheten inom Finlands ortodoxa‬ ‪kyrka. Översättningsprojektet inleddes 2009 med metropolit‬ ‪Ambrosius välsignelse.‬
‪Avsikten var från första början att en översättning av liturgin‬ ‪bör utföras gemensamt av finlandssvenska och rikssvenska‬ ‪krafter, även om arbetet administreras från Finland. En ledningsgrupp‬ ‪bildades för‬ ‪projektet, där fr Sergius Colliander‬ ‪och fr Mikael Sundkvist har deltagit från Finland, Michael‬ ‪Hjälm och Paul Nordgren från Sverige. Sundkvist har fungerat‬ ‪som projektledare och sekreterare, medan Hjälm agerat ordförande‬ ‪under de gemensamma arbetsmötena.‬
‪Översättningsprojektets huvudman har varit Stiftelsen för Finlands‬ ‪ortodoxa kulturcentrum, som upprätthåller kulturcentret‬ ‪Sofia i Kallvik i Helsingfors och leds av metropolit Ambrosius.‬ ‪Stiftelsen har biståtts av föreningen Ekdosis rf, som grundades‬ ‪2009 med syfte att främja användandet av det svenska språket‬ ‪i den ortodoxa kyrkan. Som föreningens ordförande harMax‬ ‪Arhippainen fungerat.
Ekdosis har haft hand om projektstyrningen‬ ‪och administrationen i Finland samt bistått stiftelsen i‬ ‪kontakterna till projektets finansiärer. Projektet har fått betydande‬ ‪finansiellt stöd av Föreningen Konstsamfundet, Svenska‬ ‪Kulturfonden och Stiftelsen Tre Smeder. I Sverige har projektet‬ ‪samarbetat med Studieförbundet Bilda.‬
‪Projektets gång‬
‪Översättningsprojektet har haft namnet ”Utveckling av det‬ ‪svenska ortodoxa gudstjänstspråket”. Avsikten har alltså varit‬ ‪att utveckla en adekvat svenska för den ortodoxa gudstjänsten.‬ ‪Vid sidan av en korrekt filologisk och teologisk förståelse av‬ ‪den grekiska grundtexten har just detta varit den största utmaningen:‬ ‪en svensk språkdräkt, som förmår uttrycka det specifika‬ ‪för den östkyrkliga liturgiska andan och samtidigt vara en‬ ‪vacker idiomatisk nutidssvenska.‬
‪Arbetet inleddes våren 2010 med förstudier. Tua Korhonen‬ projektanställdes för att analysera den grekiska texten ur en‬ ‪stilistisk-retorisk synvinkel. Michael Hjälm behandlade textens‬ ‪liturgisk-teologiska inramningar medan Mikael Sundkvist undersökte‬ ‪dess flitiga bibelbruk. På basen av dessa arbeten projektanställdes‬ ‪pater Anders Piltz OP och David Heith-Stade‬ för att var för sig utarbeta en första råöversättning. Utifrån‬ ‪dessa producerade Sundkvist ett förslag som sedan en bredare‬ ‪projektgrupp behandlade i januari 2011. I denna projektgrupp‬ ‪har, förutom ledningsgruppen och de två översättarna, följande‬ ‪personer ingått: från Finland frAleksej Sjöberg, från Sverige‬ ‪igumen Dorotej, doc. Anders Ekenberg, fr Mikael Liljeström‬ ‪ochJohannes Pulkkanen.‬
‪Den text som projektgruppen tog fram i januari 2011 fick nu‬ ‪en stilistisk bearbetning av professor emeritus Lars Huldén,‬ ‪som vidtalades och projektanställdes för uppgiften. I september‬ ‪2011 behandlades Huldéns förslag av projektgruppen. Därefter‬ ‪antog ledningsgruppen rollen som redaktionskommitté‬ ‪och framställde på basen av septembermötet ett nytt förslag.‬
‪Detta var ute på remiss från december 2011 till februari 2012,‬ ‪och användes också på prov i gudstjänster i Finland och Sverige.‬ ‪På basen av remissvaren – ett tjugotal – sammanställde‬ ‪ledningsgruppen en slutgiltig text i februari 2012. Monica Äikäs‬ ‪vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors korrekturläste‬ ‪därefter texten och kom därtill med många stilistiska‬ förbättringsförslag. Texten tillställdes slutligen biskopsmötet‬ ‪i Finlands ortodoxa kyrka, och godkändes för användning‬ ‪tillsvidare av biskopsmötet den 27 mars 2012.‬
‪Förlagor och bibelbruk‬
‪Översättningen har utgått från en romersk-katolsk edition av‬ ‪Chrysostomosliturgin som utgavs i Rom 1950. Denna edition‬ ‪ligger närmast den slaviska tradition som kyrkan i Finland‬ ‪traditionellt har följt. Romeditionen har sedan jämförts med‬ ‪framför allt den grekiska kyrkans utgåva från 2005 (Apostolikê‬ ‪Diakonia) och med slaviska och finska utgåvor. Rubrikerna –‬ ‪det vill säga instruktionerna tryckta i röd färg – är anpassade‬ ‪till nuvarande praxis i Finlands ortodoxa kyrka.‬
‪Chrysostomosliturgin innehåller en stor mängd bibelcitat och‬ ‪bibelallusioner, av vilka vi har angett de flesta i marginalen till‬ ‪texten. Bibel 2000 har använts alltid när det varit möjligt. När‬ ‪det gäller Gamla testamentet följer liturgitexten den gamla‬ ‪grekiska översättningen – Septuaginta – och vår liturgiöversättning‬ ‪likaså. I vissa fall har Bibel 2000 också här varit behjälplig‬ ‪i sökandet efter lämpliga svenska ordalydelser.
När det gäller‬ ‪Psaltaren har vi utgått från den svenska översättningen från år‬ ‪2008, Psaltaren enligt Septuaginta (Skellefteå: Artos & Norma,‬ ‪2008). Psalmernas nummer anges dock enligt Bibel 2000.‬ ‪Liturgitextens allusioner till bibelverserna framgår inte alltid‬ ‪vid jämförelse mellan Bibel 2000 och liturgiöversättningen,‬ ‪men nog vid jämförelse mellan de bakomliggande grekiska‬ ‪förlagorna.‬
‪Kommande publikationer‬
‪Så som framgått av denna redogörelse har ledningsgruppen under‬ ‪projektets gång inhämtat reaktioner och lärdomar från en‬ ‪stor skara teologiskt och språkligt sakkunniga från olika kristna‬ ‪konfessioner. En kommande publikation skall presentera dessa‬ ‪meningsutbyten och också i detalj de överväganden som ligger‬ ‪till grund för de val översättningen har gjort.
Avsikten med‬ ‪denna kommande publikation är inte att enbart dokumentera‬ ‪det som varit utan även att vara behjälplig för det arbete som‬ ‪ligger framför. Målet är nämligen att inom ett par år ge ut‬ ‪Chrysostomsliturgin tillsammans med Basileiosliturgin och‬ ‪afton- och morgongudstjänsten i ett egentligt handboksformat.‬
‪Projektet att utveckla det svenska ortodoxa gudstjänstspråket‬ ‪har bara börjat. Vi tar därför mycket gärna emot respons på‬ ‪den nu föreliggande utgåvan på adressen
‪Redaktionen‬
– –
Ylläoleva teksti on johdanto teoksesta:
Johannes Chrysostomos
– En nyöversättning –
Stiftelsens för Finlands ortodoxa kulturcentrum
publikationsserie 6/2012 i samarbete med
Anastasis Media AB
Godkänd för användning tills vidare av Finlands ortodoxa kyrkas biskopsmöte den 27 mars 2012
© 2012 Finlands ortodoxa kyrka
Förläggare: Stiftelsen för Finlands ortodoxa kulturcentrum
Redaktion: Sergius Colliander, Michael Hjälm, Paul Nordgren och Mikael
Sundkvist (sekreterare)
ISBN 978-952-99462-5-9
Illustrationer: Irke Petterberg-Laurila tagna ur Ortodoksisuuden mitä, miksi,
miten – kirkkotiedon käsikirja (K. Kasala; Ortodoksisten Nuorten Liitto 1990) med behörigt tillstånd.
Grafisk form: Magnus Nordqvist
Tryck: Davidsons tryckeri AB, Växjö 2012
Anastasis Media AB
ISBN 978-91-978719-3-8

Den nya svenska liturgiöversättningen

1 kommentar

Från Kulturcentret Sofias hemsida:

Lördagen den 26.5.2012

Språkets och samhällets utveckling ställer nya krav på kyrkan. Ett hurdant språk gör kyrkans mysterier tillgängliga för dagens människor?

På det samnordiska seminariet talar teologer från Sverige och Finland.
Seminariet arrangeras i anslutning till att en ny översättning av Chrysostomosliturgin följande dag den 27 maj överlämnas till metropoliten av Helsingfors, Ambrosius. Överlämnandet sker i Uspenskijkatedralen i samband med pingstens festliturgi, som förrättas enligt den nya översättningen.

Program:

kl 12.00 – 13.00 Lunch
kl 13.00 – 13.30 Metropolit Ambrosius: ”Liturgin som kyrkans centrum”
kl 13.30 – 14.30 Mikael Sundkvist: ”Gudbärandefäder och ömhetens portar – en svenska med förhinder?”
kl 14.30 – 15.00 Kaffepaus
kl 15.00 – 15.30 Biskop Macarie: ”Bible and Liturgy in the Language of the Romanians”
kl 15.30 – 16.30 Michael Hjälm: ”Koinonia och mission – om två olika översättningstekniker”
kl 16.30 – 17.00 Kommentarer och diskussion

Talare bl a: metropolit Ambrosius, biskop i Helsingfors ortodoxa stift, Finlands ortodoxa kyrka
Biskop Macarie, biskop i det rumänska ortodoxa stiftet i Sverige
Mikael Sundkvist, TD, präst i Finlands ortodoxa kyrka.
Michael Hjälm, PhD, TD, föreståndare för Sankt Ignatios ortodoxa teologiska seminarium i Sverige.

Ortodoksiviesti om den nya svenska liturgiöversättningen

3 kommentarer

Från Ortodoksiviesti:

Liturgi i modern språkdräkt

Det finns ca 600 [svenskspråkiga] ortodoxa i Finland och 60 000 i Sverige. Ändå är det i Finland som ett ambitiöst projekt för utvecklingen av det svenska ortodoxa gudstjänstspråket initierats, styrs och finansieras. Paradoxalt, ja, men naturligt och ändamålsenligt, säger de inblandade. Först skall Johannes Chrysostomos liturgi nyöversättas.

Finlandssvenska och rikssvenska ortodoxa har ett gemensamt problem: tillgången på bra svenska översättningar av ortodoxa gudstjänsttexter.

– Enligt kyrkans gamla principer skall kyrkans medlemmar få tjäna Gud på sitt eget språk, påpekar metropolit Ambrosius.

Ortodoxa texter redan länge målmedvetet översatts till finska. Därför har finska gudstjänstbesökare privilegiet att i regel kunna delta i gudstjänster i en modern och högklassig språkdräkt, som samtidigt är teologiskt genomtänkt.

Svenskspråkiga ortodoxa är inte lika lyckligt lottade. Svenska översättningar av liturgin och andra gudstjänsttexter har utförts sporadiskt under årens lopp.

– De flesta äldre översättningarna är enmansöversättningar, också nu görs flera sådana. Problemet är att de inte är tillräckigt förankrade i de kyrkor och samfund där de är tänkta att användas. De dras ofta med svagheter både språkligt och teologiskt. I de fall de är mer genomtänkta är de helt enkelt föråldrade, förklarar fader Mikael Sundkvist.

Bred förankring målet

En arbetsgrupp som Ambrosius utsett tog 2008 initiativ till ett projekt för att ”lägga grunderna för ett svenskt ortodoxt gudstjänstspråk av högsta tänkbara kvalitet”. Ett nyckelord är ”förankring”. Sakkunniga teologer och språkvetare från både Finland och Sverige deltar.

Mikael Sundkvist fungerar som projektledare. I honom kombineras flera egenskaper som stöder projektet: en finländsk präst med svenska som modersmål, som har både varit församlingspräst i Finland och kyrkoherde i den finska ortodoxa församlingen i Stockholm, och som dessutom nyligen har doktorerat i exegetik.

Han understryker betydelsen av den rikssvenska medverkan. Även om gudstjänsterna i invandrarkyrkorna i Sverige i dag oftast förrättas på moderskyrkans språk ökar behovet av svenska texter hela tiden.

– Även om detta är ett finskt projekt måste olika parter i Sverige känna sig delaktiga.

Sundkvist får medhåll av Michael Hjälm, samordnare för programmet Ortodox bildning och kultur vid Studieförbundet Bilda, projektets rikssvenska samarbetspart. Hjälm förklarar varför ett finskauktoriserat översättningsprojekt känns naturligt.

– Ortodoxin i Sverige är splittrad i flera olika självständiga juridiktoner, medan Finland är autonom kyrka med en enhetlig hierarki.

Hjälm tror att den nya översättningen har goda förutsättningar att vinna acceptans inom olika delar av den svenska ortodoxin:

– Utgångspunkten är att den skall användas, säger han.

Det finns ändå en hel del att göra innan projektet är i mål.

– Innehållsmässigt är själva svenskan den största utmaningen. Betydelsen kan vi nog komma överens om. Men hur skall vi hitta uttryck som gör den grekiska bastexten rättvisa samtidigt som den är god svenska? Det tar vi på allvar, med förarbeten under en längre process, förklarar Sundkvist.

Möjligt att fira liturgin 2012?

Projektet är treårigt. Förarbetet har redan pågått en tid. Som bäst inleds det egentliga översättningsarbetet samt dokumentationen av den teologiska och filologiska bearbetningen.

Avsikten är att slutföra textbearbetningen och stilistiken under 2011 så att översättningen kan publiceras och presenteras under 2012.

Huvudman för projektet är Stiftelsen för Finlands ortodoxa kulturcentrum. Föreningen Ekdosis rf, som grundats för ändamålet, bistår med projektstyrning och administrativt stöd. Projektet finansieras av en rad finlandssvenska allmännyttiga samfund. Vd Kaj-Gustaf Bergh vid Konstsamfundet motiverar stödet med att föreningens grundare Amos Anderson ”ansåg att det andliga är lika viktigt som det materiella”.

– Dessutom vill vi stöda minoriteter inom minoriteten.

Older Entries